Vibrationsplattor är en ny träningsform som vuxit sig stark i Sverige de senaste tio åren. Men hur gör man, vad ger det för resultat och vem kan träna på en sådan platta?

Att träna med Easy Vibe

Den som använder en Easy Vibe börjar med att ställa in hastigheten på de vibrationer som plattan avger. Det vanligaste är att det går att välja mellan 20-60 Hz vilket betyder att den vibrerar 20 till 60 gånger per sekund. Personen ställer sig sedan på plattan och håller sig i handtagen för att stå stadigt. 

Genom dessa mikrovibrationer stimuleras musklerna i kroppen vilket skapar en sträckningsreflex och muskelsammandragning som följs av att muskeln slappnar av. På så vis tränar musklerna trots att personen inte utöver någon ”klassisk” fysisk aktivitet. 

Träningsresultat

Vid en första anblick kan det upplevas märkligt att man kan träna sina muskler enbart genom att stå på en platta. Men de som en gång testat upplever snart hur kroppens muskler får arbeta hårt tack vare vibrationerna. Den stora fördelen är att den går att använda av alla människor oavsett vilken erfarenhet man har av träning sedan tidigare. För mycket överviktiga kan det t.ex. vara ett för stort steg att göra fysisk aktivitet under en lite längre period och då är Easy Vibe ett utmärkt alternativ. 

Träning på Easy Vibe stärker inte bara musklerna utan ger även mycket positiv effekt på blodcirkulationen samt stärker det neuromuskulära systemet.  Det är även bevisat att dessa vibrationer reducerar celluliter, motverkar benskörhet och ökar rörlighet och balans. 

Vem kan träna på Easy Vibe

Oavsett träningsform brukar en generell regel vara att barn inte ska använda maskiner eller vikter utan enbart träna med sin egen kropp som motstånd. Så länge de växer är den naturliga rörelsen det viktigaste och träning med Easy Vibe ska inte ses som en primär träningsform för dem. Däremot kan de utnyttja denna vibrationsplatta som ett komplement. 

 Någon övre åldergräns finns inte men äldre personer bör börja med korta pass och låg vibrationshastighet. Hur mycket man påverkas av vibrationerna är individuellt men äldre personer har lättare att mista balansen, bli yr och träna över sin fysiska förmåga. 

De som inte bör träna med Easy Vibe är personer med implantat – i alla fall inte förrän en läkare har konsulterats. Om personen kan träna beror helt på var implantatet sitter och vad det är för slags implantat.  Konsultation av läkare bör ske även vid annan träning och gäller alltså inte enbart vid träning på Easy Vibe.  

Ett fantastiskt komplement

Trots de mängder av positiva effekter som Easy Vibe har ska träningsredskapet inte ses som en komplett träning. Detta eftersom kroppen även behöver uthållighetsträning vilket inte fås med Easy Vibe. Av den anledningen rekommenderas träningen att kombineras med lågintensiv konditionsträning. Att börja träningen med Easy Vibe är ett bra sätt att värma upp kroppen och få igång både muskler och leder. Därefter kan ett konditionspass genomföras för att till sist varva ner kroppen med en stund på plattan igen för att på så vis massera och få kroppen att helt slappna av. 

 Har du inte motivation eller möjlighet att träna din kropp – Låt Easy Vibe göra det istället.

Reumatism är ett samlingsnamn för idag över 200 olika sjukdomar. Det är egentligen en felaktig benämning då den mer medicinska benämningen är reumatologiska sjukdomar. Även riksförbundet för personerna med dessa sjukdomar heter Riksföreningen för bekämpande av de reumatiska sjukdomarna men kallas i vardagligt tal Riksföreningen mot Reumatism RMR. Av den anledningen kommer ordet reumatism att fortsättningen användas.

Men det är viktigt att komma ihåg att reumatism är ett samlingsnamn. Visserligen mildras symtomen ofta av samma behandling och de hjälpmedel som används är liknande. Men det betyder inte att behandlingarna, medicinerna och hjälpmedlen alltid är exakt lika.

Myosit är en sjukdomsgrupp som hamnar i sjukdomsfamiljen reumatism. Den i sig är uppdelad i tre olika varianter vilka är polymyosit, dermatomysoit och inklusionskroppsmyosit. Det som är lika för dessa tre är att inflammation i musklerna skapar en svaghet hos patienten samtidigt som det ger en smärta i musklerna. Utöver det kan både leder och lungor påverkas negativt på grund av musklernas svaghet.

Inklusionskropssmyosit

Den ovanligaste sjukdomen inom denna del av reumatism är inklusionskroppsmyosit som enbart 2 personer per 1 miljon invånare får. Det som är typiskt är att det oftare än de andra sjukdomarna leder till förtvining av muskler. Dessutom blir patienten ofta svag i lårmuskler och höftmuskler i första hand. Då patientens knän helt plötsligt kan ge vika blir ibland följden även fallskador.

Polymyosit

Poly betyder ”flera” och denna sjukdom karakteriseras genom att det är inflammation i flera muskler. Detta sker oftast långsamt vilket kan göra det svårt att hitta orsaken till smärtorna i början. Men det finns även gånger då reumatism av detta slag uppstår snabbt. Det kan då räcka med några få dagar eller veckor.

Denna del av myosit upptäcks oftast genom att patienten är mycket trött, tappar vikt och förlorar styrkan i muskler kring skuldror, höft, ben och armar. Beroende på vilken del av kroppen som drabbas kan olika problem uppstå. Men då patienterna ofta tappar muskulatur kring benen får de ofta svårt att gå. Uppstår det kring hals eller mun kan patienten få svårt att svälja eller till och med andas. Om reumatismen sitter på lungorna blir symtomen hosta och flåsningar.

När det talas om reumatism tänker många att det främst handlar om muskelvärk men endast hälften av de med Polymyosit får ont i musklerna. Dessutom kan sjukdomen även angripa andra delar av kroppen än bara musklerna.

Dermatomyosit

I likhet med de flesta sjukdomar inom reumatism kännetecknas även dermatomyosit av värk i leder och muskler. I likhet med polymyosit finns symtom som inflammation i olika muskler och då ofta kring höfter, ben och armar.

Det som kännetecknar just denna sort är att det även syns på huden vilket kan ske på två olika sätt. Ögonlocken blir blålila samtidigt som den svullnar samt mörkröda utslag på knogarna.  Det är dessutom inte ovanligt att det förekommer andra slags utslag.

Dessa tre är alltså grenar inom Myosit som i sin tur är en sjukdom inom reumatism. Att då säga att man har reumatism då det egentliga sjukdomsdiagnosen är Polymyosit är att förenkla diagnosen mycket.

Under vintern är det allt för många som halkar till på en isfläck som gömt sig under en lätt snötäcke. Det behövs inte ens att personen ramlar för att skada ska uppstå utan ett hastigt ryck kan räcka för att smärtan blixtsnabbt ska slå till. Men var söker man hjälp för detta?

Bor du i Stockholm och vill bli manipulerad av en kiropraktor, eller försöker du bli smärtfri i Uppsala, eller är du ute efter ett träningsprogram i Haparanda?

Oavsett var du bor är det viktigt att veta vem man ska vända sig till. En del går till hälsocentralen som i de allra flesta fall skickar vidare personen inom vårdkedjan. Andra går till kiropraktorn, sjukgymnasten eller naprapaten.

Vad är det för skillnad på dessa tre yrken och var ska man gå med sin skada?

Det finns högskoleutbildning för både naprapater, kiropraktorer och sjukgymnaster. Så på den punkten skiljer sig de inte åt. Alla har utbildning och blir legitimerade av socialstyrelsen.

Däremot skiljer sig deras primära uppgifter åt.

Kiropraktorn- Mobilisering

Kiropraktorns uppgifter går till största delen ut på att mobilisera och manipulera. Med det menas att man ser till att alla delar i kroppen sitter som de ska. Det kan finnas en mängd orsaker till att en person har ont i sin kropp. En av dessa kan vara att någon kroppsdel är ur led och då kan kiropraktorn hjälpa till med sin spetskompetens. Det kan även vara att lederna inte ligger som de ska och på så vis ”nöter” på en annan led eller muskel. Är problemet något av detta kan man få hjälp här.

Naprapaten – Med bredden

Naprapaten arbetar också med mobilisering men utöver detta även massage, stretchning och mjukgörande behandling. Här kan patienten alltså få hjälp även om det inte är något som är ur led. Det kanske räcker med en behandling för att mjuka upp musklerna för att smärtan ska släppa.  Eftersom naprapaten erbjuder ett bredare utbud av behandlingsmetoder är det lättare för dem att hitta en metod som passar. Detta i jämförelse med kiropraktorn som är fokuserad på mobiliseringen.

En naprapats första uppgift är att minska smärtan hos personen och identifiera varifrån den kommer. När detta är genomfört går de till nästa steg vilket är att se till att smärtan inte återkommer. Det kan resultera i att personen ska göra ett träningsprogram, genomföra daglig stretchning eller återkomma med jämna mellanrum för att få professionell behandling.

Är åkomman arbetsrelaterad kan de även ge tips på hur arbetet kan förändras för att undvika att smärtan ska komma tillbaka igen. Det kan tex vara ett kontorsbord som är höj och sänkbart eller inläggsulor i skorna.  I detta fall tangerar naprapaten in på arbetsterapeutens arbetsområde. Beroende på patientens behov kan därför naprapaten hänvisa till en arbetsterapeut som kan följa med ut på arbetsplatsen för att hitta fler sätt att undvika smärta.

Sjukgymnasten – Allmän kunskap

Sjukgymnasten arbetar ännu bredare men kan fördjupa sig inom något ämne. De som går till en sjukgymnast ska kunna komma och få en allmän bedömning och därifrån gå vidare. Sjukgymnastens primära arbetsverktyg är träning och stretchning. De som är specialiserade inom ett område kan självklart utnyttja detta vilket gör att en patient kan möta sjukgymnaster som både jobbar med mobilisering, akupunktur och kroppsmedvetenhet.

Mellan dessa tre arbetsgruper är sjukgymnasten och naprapaten mest lika varandra i arbetssätt.

En sak som skiljer sig åt mellan sjukgymnaster och naprapat/kiropraktor är att de flesta sjukgymnaster arbetar kommunalt eller i landsting medan naprapater och kiropraktorer är vanligast i privat regi.  Det resulterar i att köerna oftast är betydligt kortare hos dessa.

Vilken ska man välja?

Då kiropraktorn är mycket smal i sitt arbetssätt väljer många att gå dit när de är säker på vad smärtan kommer från för orsak. Det kan tex vara en återkommande åkomma som behöver rättas till i kroppen.

Att man väljer en sjukgymnast eller naprapat är lite beroende på eget intresse, form av skada samt hur lång tid man har möjlighet att vänta i vårdkön.